Cody.

Kan hon inte bara komma hem snart...
Jag sitter i soffan med Calvin, en fotbollsmatch går på teven och jag är så jävla rastlös. Klockan går så förbannat sakta och jag har inte en aning om när Alexia ska komma hem.

"Det blir fest ikväll." Calvins röst avbryter mina tankar och jag ser upp på honom.

"Jaså?"

"Mm... Ska du va med då?" Han vänder blicken mot mig och jag skakar på huvudet.

"Varför inte? Du behöver ju inte hänga med henne varenda jävla dag."

"Jo, det gör jag", svarar jag och funderar på om jag ska säga någonting om mina känslor för henne, eller inte.

"PFF... Du har tre veckor på dig att få omkull henne. En kväll lär ju inte göra någon skillnad."

"Kanske inte, men jag kom en bit igår och jag vill gärna fortsätta."

"Du behöver släppa loss Cody, och jag har bjudit hit en del tjejer ikväll. Du behöver inte hänga Alexia i röven varenda dag. Det räcker väl att du är med henne på vardagarna."

"Så du vill att hon ska komma hit och vara förbannad? Förstöra festen?" Jag ser menande på honom och han grimaserar.

"Äh, gör vad fan du vill." Han ser på teven igen och när det plingar på dörren ropar han ett högt "kom in." Dörren öppnas och någon kommer gåendes mot oss i hallen.

Jag möter Conrads blick när han dyker upp i mitt synfält och han ler mot mig.

"Tjena." Calvin ler stort mot Conrad och han sjunker ner i soffan bredvid oss.

"Jag träffade precis sur fittan", säger han och jag rycker till.

"Va?"

"Ja, hon var hemma hos brorsan tillsammans med Axel." Han ser på teven och jag blir genast på helspänn.

"Vadå tillsammans med Axel?" Frågar jag kort och han sneglar åt mig.

"Ja, de hade nån par date eller något. De skulle se på film." Par date?? Vadå par date??

"Aj då, det kan bli jobbig för dig att klara utmaningen om hon blir tillsammans med Axel", säger Calvin och skrattar högt.

"Hon är fan inte tillsammans med Axel", utbrister jag med panik i rösten. De ser båda två på mig och jag harklar mig innan jag fortsätter.

"Alltså hon tror ju att vi är tillsammans. Du snackar skit. Hon är inte alls med Axel." Jag ser irriterat på Conrad och han flinar åt mig.

"Jaså, gör jag? Fråga henne." Han ler brett och nickar mot min mobil som ligger på bordet tillsammans med mitt cigarettpaket.

"Du kan ju alltid messa henne och fråga vad hon gör."

"Du snackar skit."

"Jaså? Gör jag verkligen det? Skicka ett sms, se själv." Han ler hånfullt mot mig och jag biter ihop. Han ljuger. Klart som han att han ljuger...

"Har du med dig grejerna?" Frågar Calvin Conrad och jag ser ner på min mobil. Jag kan ju alltid messa henne och se när hon kommer hem, tänker jag och reser mig upp ur soffan.

"Jag ska bara ta ett bloss", säger jag urskuldande och plockar med mig mobilen och ciggen ut på verandan. När jag kommer ut så tänder jag en cigg och sneglar in på dem. De pratar om något och jag vänder ryggen till för att plocka upp mobilen och messa Alexia.

<<Hej gos, vad gör du?>> Jag känner hur pulsen plötsligt ökar och ett illamående drar in över mig. Ett illamående som jag alltid får när jag är orolig. Tänk om hon är med dem... tänk om hon...

Mobilen vibrerar och jag ser genast ner på den.

<<Ser på film. Du?>> Pulsen börjar att slå ännu snabbare och jag svarar,

<<Längtar efter dig. När kommer du hem?>> Jag vill fråga vart hon är och med vem hon är. Men jag kan fan inte med att göra det. Inte utan att låta som en svartsjuk idiot, vilket jag är just nu.

<<Jag vet inte.>> Hennes korta svar gör mig ännu mer orolig och jag skriver igen.

<<Okej. Är du hemma hos Amber?>>

<<Nej.>> Jag andas ut och sneglar in mot vardagsrummet igen. Conrad syns inte till nu och Calvin sitter med mobilen mot örat.

<<Vi är hos Samuel>>, skickar hon och jag stirrar ner på telefonen. De är hos Samuel...

<<Okej, hälsa>>, svarar jag och illamåendet stiger. Sluta för fan, lägg av... Hon är inte Elsa...

Jag försöker att samla ihop mig. Försöker att tänka som en normal människa utan att inbilla mig en massa skit och få panik. Men oron över att Alexia umgås med någon annan kille och att hon kanske gillar honom blir bara starkare och starkare.

"Fan, jävla förbannade fan." Jag tar ett sista bloss på cigaretten innan jag släcker den och går in till de andra två. Conrad har satt sig i soffan igen och han ler mot mig.

"Messade du henne?" Frågar han med ett hånfullt leende på läpparna. Jag väljer att inte svara honom utan sätter mig bara tyst i soffan. Han flinar lågt, vänder blicken mot teven igen och mumlar,

"Jag sa ju det..."

***

Klockan är åtta på kvällen. Det har kommit ett par personer som ska vara på fest hos Calvin ikväll och jag vill bara här ifrån. De sitter i en ring på golvet precis som förra gången och röker på.

"Hur går det med Alexia?" frågar Sigge och ser på mig.

"Framåt", svarar jag kort och han ler.

"Han har sovit hos henne hela veckan, utan sex", säger Calvin och de skrattar.

"Jaså? Problem?" Mårten ser på mig med road blick och jag biter ihop.

"Nej, inte direkt. Det går framåt", svarar jag låtsats nonchalant och mår genast illa.

"Han har fått problem." Conrad tar ett bloss på jointen och blåser ut röken.

"Han har konkurrens", fortsätter han och skrattar. Jag blir genast förbannad av hans ord och knyter näven för att inte slå till honom.

"Konkurrens?" Frågar Mårten förvånat och Conrad nickar.

"Min brorsas polare Axel. Han är tänd som fan på henne."

"Jaså?" Mårten ler och jag harklar mig.

"Alexia tror att vi är tillsammans, hon kommer inte bry sig ett skit om Axel", säger jag kort och ber till alla gudar som finns att det faktiskt är sant. För osäkerheten inom mig och såret efter Elsas otrohet får mig att tveka.

"Mm, vi får väl se." De börjar att prata om annat och när min mobil vibrerar i fickan plockar jag genast upp den. Jag har fått ett sms ifrån Alexia.

<<Är hemma nu.>> Äntligen! Jag reser mig upp ifrån soffan, lägger ner mobilen i fickan igen och tar mig sedan förbi de andra.

"Jag drar över till henne", säger jag snabbt, innan jag lämnar huset.

***

Jag knackar på hennes dörr och känner hur pulsen ökar. Längtan efter henne är helt jävla ofattbar och det kryper i hela kroppen på mig. Jag måste få hålla henne i min famn, jag måste få krama henne och kyssa henne. Jag måste veta att hon är min... Jisses.

Dörren öppnas framför mig och jag ser rakt in i hennes underbart vackra ögon.

"Cody", hälsar hon lågt och jag kliver genast in i huset, och stänger dörren bakom mig. Hon backar ett steg, ser avvaktande på mig och något i hennes blick gör mig illa till mods.

"Hej gos", säger jag och ler nervöst mot henne. Jag drar sedan av mig mina skor och sträcker ut handen efter henne. Hon tar inte emot den utan vänder sig bara om och går bort emot köket.

"Jag ska laga hamburgare, vill du ha?" Frågar hon och öppnar kylskåpet.

"Om jag får", svarar jag och ställer mig bakom henne. Hon plockar fram margarinet ifrån kylen, ställer det bredvid spisen och startar plattan. Jag ser ner på paketet med hamburgare som ligger på bänken och känner hur paniken stiger. Så jag greppar tag i henne, vänder henne om och möter hennes blick.

"Kyss mig", viskar jag och pressar henne mot köksbänken.

"Kyss mig gos", säger jag igen och lägger handen om hennes nacke, innan jag drar henne mot mig och täcker hennes läppar med mina...